Nytt ställningstagande om idrottslokaler

Enligt huvudregeln är fastighetsuthyrning undantagen från momsplikt. Undantaget från moms gäller dock inte korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning, vilket betraktas som en idrottstjänst. Om det är stat, kommun eller en förening som tillhandahåller en idrottstjänst är den momsfri. När en idrottstjänst tillhandahålls av någon annan är det 6% moms.

Skatteverket har uppdaterat sitt tidigare ställningstagande om uthyrning av idrottslokaler. Det nya ställningstagandet har tagits fram för att anpassas till ställningstagandet om utövning idrottslig verksamhet, 8-2056195.

I ställningstagandet redogör Skatteverket för sin syn på vilka omständigheter som kan vara relevanta för att avgöra om uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning är en idrottstjänst eller en momsfri fastighetsuthyrning. Det nya ställningstagandet innebär en ändring på så sätt att en lokal som saknar särskilda anordningar eller inredning för idrottsutövning, men som normalt används som idrottslokal, inte längre ska anses som en lokal eller anläggning för idrottsutövning.

Förutsättningar för idrottstjänst

Enligt Skatteverket måste tre förutsättningar vara uppfyllda för att en uthyrning ska anses vara en idrottstjänst:

• att det avser uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning
• att lokalen eller anläggningen ska användas för idrottsutövning
• att det ska vara en korttidsuthyrning, alltså något annat än en momsfri fastighetsuthyrning.

Läs mer om innebörden av de olika förutsättningarna nedan.

Lokal eller anläggning för idrottsutövning

För att det ska anses vara en idrottstjänst måste lokalen som hyrs ut vara en idrottslokal eller idrottsanläggning. Det räcker inte med att hyresgästen använder lokalen eller anläggningen för idrottsutövning.

För att räknas som idrottslokal eller anläggning för idrottsutövning anser Skatteverket att dessa ska ha särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott eller fysisk träning. Det kan exempelvis vara lokaler med banor för badminton, bowling, tennis eller idrottshallar för gymnastik mm och anläggningar för golf.

Även lokaler som används för kurser i exempelvis pilates och sådan yoga som räknas som idrott kan ha särskilda anordningar eller inredning som innebär att de räknas som idrottslokaler för idrottsutövning. Lokaler utan sådan inredning eller anordningar som till exempel är inredd med whiteboardtavlor och hopfällbara stolar, och som vanligtvis hyrs ut för föreläsningar, är däremot inte en lokal som är inredd för idrottsutövning. Detta gäller även om lokalen ibland hyrs ut till en hyresgäst som anordnar kurser i exempelvis pilates eller yoga och även om det i lokalen finns lös inredning som pilatesbollar och yogamattor.

Användning av lokalen eller anläggningen

För att uthyrningen av idrottslokalen eller idrottsanläggningen ska anses vara en idrottstjänst måste den användas för idrottsutövning.

Det innebär att man vid bedömningen måste ta hänsyn till att olika delar av en lokal eller anläggning kan användas på olika sätt. Ytor eller rum som används för administration, som klubbrum eller liknande, är lokaler som inte används för idrottsutövning. Uthyrningen av dessa kan inte anses vara en idrottstjänst. Uthyrning av en idrottshall för en konsert eller mässa kan heller inte anses vara en idrottstjänst.

Korttidsuthyrning av idrottslokal

En momsfri uthyrning kännetecknas av hyresgästens exklusiva rätt att använda fastigheten som om det vore en egen fastighet. Det ska dessutom vara en förhållandevis passiv uthyrning som varar under en viss tid.

En idrottstjänst innebär ett mer aktivt utnyttjande på så sätt att hyresvärden ständigt övervakar, administrerar och underhåller lokalen eller anläggningen.

Det är flera omständigheter som enligt Skatteverket kan beaktas för att avgöra om uthyrningen är en momsfri fastighetsuthyrning eller en korttidsuthyrning av idrottslokal (idrottstjänst). Bedömningen av omständigheterna måste göras för varje idrottslokal och för varje enskild hyresgäst- Bland annat uthyrningstidens längd har väsentlig betydelse och hyresgästens möjlighet att fritt förfoga över lokalen, som att hyresgästen har en egen nyckel och fritt kan förfoga över alla utrymmen i lokalen, är ett tecken på att det är fråga om en momsfri fastighetsuthyrning.

Skatteverkets ställningstagande 8-2054466

6% moms eller momsfritt på idrottsutövning och idrottsevenemang

På avgifter för tillträde till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet är det 6% moms. Dessa avgifter kan dock vara momsfria om staten, kommunen eller en allmännyttig ideell förening står för verksamheten. Det innebär att entréavgifter till idrottstävlingar normalt blir momsfria eftersom det oftast är ideella föreningar som arrangerar idrottstävlingar, t ex fotbolls-, hockey- eller innebandymatcher.

Även avgifter för att utöva idrott är normalt momsfria eftersom det är vanligt att kommunerna äger simhallar och idrottshallar och det oftast är ideella föreningar som står bakom idrottsutövningen.

Nytt ställningstagande

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande redogjort för sin syn på vad som avses med idrottslig verksamhet och tillträde till idrottsevenemang och vilka tjänster som omfattas av begreppen.

Det nya ställningstagandet ersätter tidigare ställningstagande, dnr 131 409836-16/111, och dnr 202 233726-19/111, och innebär följande ändringar:

• Uthyrning av personal, i form av exempelvis en tränare, är inte en tjänst som ger en person möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning. Därmed omfattas tjänsten inte av 6% moms. Det kan exempelvis vara att ett företag tillhandahåller en tränare till ett gym, där tränaren ska träna gymmets kunder i dess lokaler och i gymföretagets namn. Det är då fråga om uthyrning av personal i form av en tränare till ett gymföretag, vilket innebär 25% moms.

• En idrottsanläggning har särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott eller fysisk träning. Enligt Skatteverket kan även särskilda lokaler eller anläggningar med simulatorer vara en idrottsanläggning. Det gäller dock under förutsättning att den fysiska aktivitet som utövas med hjälp av simulatorn motsvaras av en sådan aktivitet som är idrott eller fysisk träning utan simulatorn. Aktiviteten kan utföras av verkliga redskap eller utrustning i en verklighetstrogen simulerad miljö. En sådan tjänst omfattas då av 6% moms.

• Exempel på tjänster som har samband med idrott finns i Skatteverkets rättsliga vägledning.

Förutom det som är nytt i ställningstagandet ger Skatteverket sin syn på vilka tjänster som innebär att någon ges tillfälle att utöva idrottslig verksamhet respektive ges tillträde till idrottsligt evenemang.

Tillfälle att utöva idrottslig verksamhet

Med idrottslig verksamhet avses en aktivitet i form av idrott eller fysisk träning. En tjänst som innebär att en person får tillfälle att utöva idrottslig verksamhet betyder att personen ges möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning i en särskild lokal eller anläggning avsedd för en sådan aktivitet, se separat artikel.

Det kan också var idrottslig verksamhet genom ett direkt ledande av en eller flera personer i idrott eller fysisk träning. Skatteverket anser att det krävs att en ledare, tränare eller instruktör fortlöpande bidrar till utövarens fysiska prestation. Sådana tjänster kan också tillhandahållas i realtid via internet. Instruktioner som lämnas före eller efter själva idrotts- eller träningstillfället omfattas dock inte av 6% moms. Detsamma gäller för helt teoretiska genomgångar och förinspelade instruktioner. På den typen av tjänster är det 25% moms.

Vem som köper aktiviteten saknar betydelse. Det kan exempelvis vara en arbetsgivare som betalar för att den anställde ska kunna utöva idrott eller fysisk träning.

Uthyrning av utrustning för idrott eller fysisk träning är inte en tjänst som ger en person ett tillfälle att utöva idrott eller fysisk träning och omfattas därmed inte av 6% moms.

Syftet att utöva idrott eller fysisk träning

Skatteverket menar att den lägre momsen, 6%, gäller om det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att utöva idrott eller fysisk träning. Det är den genomsnittlige utövarens syfte med en aktivitet som har betydelse. En grundläggande förutsättning är dock att aktiviteten kräver fysisk ansträngning som inte är försumbar. Kortspel, tv-spel och flipperspel är exempel på aktiviteter som inte omfattas då den fysiska ansträngningen för den genomsnittlige utövaren är försumbar.

Vidare måste aktiviteten rikta sig till en människa, men det kan även ske tillsammans med ett djur som ett ekipage. Agility är ett sådant exempel. Däremot omfattas inte hundkapplöpning eller träning av djur av 6% moms.

Lärarledda utbildningar

Om det är lärarledda utbildningar i utövande av idrott eller fysisk träning är det ofta teoretiska moment inkluderade. I det fallet är det teoretiska momentet bara ett medel för att deltagaren på bästa sätt ska kunna utöva idrotten eller den fysiska träningen. En sådan kurs, som syftar till att lära deltagarna att bli bättre på att utöva sin idrott eller fysiska träning, är den teoretiska delen underordnad de fysiska momenten.

Däremot om syftet med en utbildning är att deltagarna ska blir instruktörer eller tränare i en aktivitet är det huvudsakliga syftet inte att utöva idrott eller fysisk träning.

Aktiviteter som hör till Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet består av olika medlemsförbund som är organiserade utifrån olika idrotter som normalt kräver en tydlig fysisk ansträngning.

Skatteverket anser att sådana aktiviteter som ingår i Riksidrottsförbundet ska presumeras utgöra idrott eller fysisk träning under förutsättning att aktiviteten utövas på det sätt som förbundet har angett för den specifika idrottsgrenen. Om det inte utövas på det sättet ska en bedömning av det huvudsakliga syftet med aktiviteten göras.

Lek, nöje och avkoppling omfattas inte

Om det huvudsakliga syftet med en fysisk aktivitet inte är att utöva idrott eller fysisk träning kan det vara att aktiviteten präglas av lek, nöje eller avkoppling. Dessa kan utövas i särskilda anläggningar som normalt endast riktar sig till barn, till exempel klätterställningar, klätterväggar, studsmattor, cykelbanor för trehjulingar och planer med utrustning för olika bollsporter. Det förekommer också att fysiska aktiviteter utövas i lokaler som i huvudsak är inrättade för nöjen och avkoppling, såsom barer, spelhallar och liknande. Skatteverket anser att fysiska aktiviteter som utövas på sådana anläggningar eller lokaler har karaktären av nöje och räknas inte som idrottslig verksamhet.

Tillträde till idrottsligt evenemang

Tillträde till ett idrottsligt evenemang omfattas också av 6% moms. Med begreppet tillträde till ett idrottsligt evenemang avses ett särskilt arrangemang där idrott eller fysisk träning utövas. Evenemanget äger rum vid en viss tidpunkt och pågår under en begränsad tid på en viss plats.

Enligt Skatteverket innebär det att en person har rätt att närvara på ett evenemang antingen som publik eller som deltagare i utbyte mot exempelvis en biljett till en fotbollsmatch eller tävlingsavgift till en skidtävling. Hur detta betalas till säljaren av evenemanget saknar betydelse.

Även visningar (utsändning) av ett evenemang kan omfattas av 6% moms om visningen sker inför publik direkt då evenemanget äger rum. Det har ingen betydelse om utsändningen är fördröjd av något skäl, till exempel att den av rättighetsskäl inte får sändas samtidigt som evenemanget genomförs. Om visningen inför publik sker efter att evenemanget har ägt rum, krävs det att den inspelade filmen inte har bearbetats, redigerats eller klippts för att tillhandahållandet ska omfattas av 6% moms.*

Skatteverkets ställningstagande 8-2056195

Kontor i hemmet

Mycket arbete kan idag utföras digitalt och det blir alltmer vanligt att de anställda utför sitt arbete i hemmet i stället för i arbetsgivarens lokaler.

En fråga som behandlats är om moms kan lyftas på den kontorsutrustning som köps in för att placeras hemma hos den anställde.

Bakgrunden är ett bolag som erbjuder en del av sina anställda, som har arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån, att för bolagets räkning köpa in skrivbord och skrivbordslampor. Erbjudandet gäller upp till ett visst maxbelopp och vid betalningen ska de anställda uppge sitt namn och sin adress. Det är den anställde som är betalningsskyldig och som ansvarar för att betalningen sker i rätt tid. Bolagets namn ska dock anges på underlagen samt en text om att beställningen avser inköp av kontorsutrustning för bolagets räkning.

Bolaget ersätter den anställde så fort en begäran om ersättning blivit godkänd. Upphör anställningen kan den anställde antingen köpa kontorsutrustningen till marknadspris eller lämna tillbaka den.

Frågan hamnade först hos Skatterättsnämnden (SRN), som ansåg att momslyft inte kunde medges eftersom det inte var bolaget utan de anställda som köpte in kontorsutrustningen.

Momslyft enligt HFD

Bolaget överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som ändrade SRN:s förhandsbesked. HFD menade att även om det var de anställda som i första ledet köpte in kontorsutrustningen ska bolaget inte vägras momslyft. Bolaget har låtit de anställda köpa in kontorsutrustningen för bolagets räkning. Utrustningen anses därför vara levererad till bolaget av en annan beskattningsbar person i momsdirektivets mening, vilket innebär att det rör sig om ett förvärv i bolagets verksamhet.

Målet återförvisades

HFD påpekade dock att momslyft bara kan medges om undantaget för momslyft som hör till stadigvarande bostad inte är tillämpligt. Målet återförvisades därför till SRN som nu har prövat frågan.

Inget momslyft enligt SRN

SRN börjar med att slå fast att undantaget för momslyft infördes för att säkerställa att momslyft inte görs för kostnader som är att anse som privata levnadskostnader. Undantaget gäller all moms som hör till bostaden och omfattar såväl inköp av inventarier som reparationer, drift och underhåll.

SRN konstaterar att dessa rättsfall skiljer sig från det som nu ska bedömas. I detta fall rör det sig varken om kostnader som hör till ett visst utrymme eller om kostnader som hör till en byggnads funktionssätt, utan om kostnader för kontorsmöbler som ska placeras i anställdas hem.

Hemmen är inrättade som stadigvarande bostad och fortsätter att vara det även när den anställde utför arbete för arbetsgivarens momspliktiga verksamhet i hemmet.

Kontorsmöblerna kan användas såväl i bolagets ekonomiska verksamhet som för de anställdas privata bruk. Eftersom förbudet mot momslyft även gäller utgifter på inventarier som hör till bostaden anser SRN att regeln om förbud mot momslyft på utgifter på stadigvarande bostad är tillämplig. Därmed har bolaget inte rätt till momslyft på kontorsutrustningen.

Skiljaktig mening

Tre av nämndens sju ledamöter är av skiljaktig mening och anser att undantaget för momslyft inte är tillämpligt.

Förhandsbeskedet är överklagat och kommer att avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatterättsnämnden 66-22/I

Moms på reparationer

2017 sänktes momsen på reparationer av cyklar, skor och kläder mm från 25 till 12%. 1 juli 2022 sänktes momsen ytterligare, till 6%.

Momssänkningarna hade sin bakgrund i att man ville öka viljan att reparera, istället för att köpa nytt.

Beslut om en återställare

Momssänkningen till 6% blir dock ganska kortvarig, då riksdagen har beslutat om en återställare av momsen till 12%.

Motiven till återställaren är att en höjning till 12% ökar enhetligheten i momssystemet och att skillnaden mellan de reparationstjänster som har en lägre momssats och de som inte har det, blir mindre.

Samma tjänster som omfattas

Det blir dock inga förändringar av de tjänster som omfattas av den lägre momssatsen. Det är alltså fortsatt reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Med reparationer menar man normalt att en vara återställs i användbart skick. Även förebyggande arbeten och förbättringar som utförs i syfte att minska behovet av framtida reparationer och att varorna förbrukas och förslits omfattas. Reparationerna får dock inte innebära att betydande ingrepp görs eller att varorna ändras påtagligt.

Ikraftträdande

Den högre momssatsen ska tillämpas från 1 april 2023.

Regeringens prop 2022/23:35, Skatteutskottets betänkande 2022/23:SkU7