6% moms på discobowling

Enligt kammarrätten är den genomsnittlige utövarens syfte vid discobowling att utöva idrott eller fysisk träning. Bolagets tillhandahållande är därför en idrottstjänst med 6% moms.

Lek eller idrott

På avgifter för tillträde till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet är det 6% moms. Vid vissa fysiska aktiviteter kan frågan vara om det är en idrottstjänst som tillhandahålls, eller om det snarare är rent nöje eller rekreation.

Om det huvudsakliga syftet med en fysisk aktivitet inte är att utöva idrott eller fysisk träning kan det vara att aktiviteten präglas av lek, nöje eller avkoppling, vilket det är 25% moms på. Dessa aktiviteter kan utövas i särskilda anläggningar som i huvudsak är inrättade för nöjen och avkoppling.

Discobowling

Ett bolag som driver en bowlinghall erbjöd sina kunder, förutom bowling i traditionell mening, även så kallad discobowling. Anläggningen där verksamheten bedrivs är i huvudsak utformad som en bowlinghall med en mindre restaurangdel.

Bowling betraktas som idrott med 6% moms. Discobowling innebar att bolaget under fredags- och lördagskvällar tände blå discobelysning i lokalerna och höjde musikvolymen. Bolaget la 6% moms även på sitt tillhandahållande av discobowling.

Skatteverket ansåg dock inte att discobowling var en idrottstjänst, utan det skulle vara 25% moms på tillhandahållandet.

Beslutet överklagades, först till förvaltningsrätten och sedan vidare till kammarrätten som ändrade Skatteverkets beslut.

Idrottstjänst med 6% moms

Kammarrätten slog fast att bedömningen av om det är fråga om en idrottstjänst eller om ren rekreation eller nöje ska göras utifrån genomsnittskonsumentens uppfattning. Vid bedömningen ska hänsyn särskilt tas till utformningen av den aktuella anläggningen.

 

Kammarrätten konstaterade att bolagets tillhandahållande av bowlingbanor är idrottstjänster. Det enda som skiljer den vanliga bowlingen från discobowling är att ljuset förändras och att musikvolymen höjs. Discobowlingen utförs på samma banor, med samma klot, regler och poängsystem. Det är också samma prestations- och tävlingsmoment.

 

Kammarrätten ansåg därmed att de förändringar som sker i samband med discobowlingen inte förändrar anläggningens karaktär att ge besökarna möjlighet att utöva idrott och fysisk träning. Den genomsnittlige utövarens syfte vid discobowling är att utöva idrott eller fysisk träning. Att det kan förekomma att anläggningen besöks i nöjessyfte förändrar inte bedömningen. Bolagets tillhandahållande av discobowling är därför en idrottstjänst med 6% moms.

Domen är i skrivande stund inte överklagad.

Kammarrätten i Stockholm 5380-22

Plattformsföretag ska lämna kontrolluppgifter

Enligt nya regler ska plattformsföretag som förmedlar varor och tjänster inom vissa branscher lämna kontrolluppgifter till Skatteverket.

Lämna kontrolluppgifter till Skatteverket

Från och med 1 januari 2023 gäller nya regler som innebär att plattformsoperatörer (plattformsföretag) ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. Bakgrunden till varför man har infört de nya reglerna är ett EU-direktiv (DAC 7) och syftet är att säkerställa att skattepliktiga inkomster redovisas. Uppgifterna som Skatteverket får in ska främst användas för informationsutbyte med andra EU-länder.

Här går vi i korthet igenom vad som gäller.

Plattformsföretag som förmedlar varor och tjänster

De nya reglerna vänder sig till plattformsföretag som har en plattform där varor och tjänster förmedlas mellan köpare och säljare inom följande branscher:

  • Uthyrning av fast egendom, exempelvis bostäder, hyresrätter och kommersiella fastigheter.
  • Uthyrning av transportmedel, vilket menas alla fordon som kan framföras på egen hand, exempelvis bil, husbil, cykel, elsparkcyklar och båt.

(Vissa säljare inom dessa branscher är dock undantagna, se nedan).

De plattformsföretag som omfattas av rapporteringsplikten måste vara juridiska personer som exempelvis aktie- och handelsbolag. Enskild näringsverksamhet omfattas inte av de nya reglerna.

Plattformsföretag som endast säljer sina egna varor och tjänster via sin plattform berörs alltså inte av de nya reglerna.

Anmäla plattformsföretaget till Skatteverket

Är man ett rapporteringspliktigt plattformsföretag som har anknytning till Sverige och som omfattas av reglerna ska man anmäla detta till Skatteverket. Med anknytning menas att företaget har hemvist, företagsledning eller fast driftsställe i Sverige. Har plattformsföretaget anknytning till flera länder inom EU ska detta rapporteras till behörig myndighet i det aktuella landet.

De plattformsföretag som är rapporteringsskyldiga 1 januari 2023 (när reglerna träder i kraft) ska snarast, men senast 30 juni 2023, göra en anmälan till Skatteverket. För de som blir rapporteringsskyldiga efter 1 januari 2023 gäller att anmälan ska ske inom två månader efter att man uppfyller kriterierna för att var ett rapporteringsskyldigt plattformsföretag. Skatteverket kommer att öppna en e-tjänst för anmälan. Tjänsten beräknas öppna i mars 2023.

Åtgärder för kundkännedom

Plattformsföretaget är skyldigt att identifiera vilka säljare på plattformen som är rapporteringsskyldiga. För att kunna göra detta ska företaget genomföra en kundkännedomsprocess där de ska inhämta uppgifter från sina säljare, bland annat var de har sin skatterättsliga hemvist. Kundkännedomsprocessen ska vara genomförd senast 31 december det år för vilket kontrolluppgifter ska lämnas.

Uppgifter i kontrolluppgiften

De uppgifter som ska med om säljaren på kontrolluppgiften är bland annat

  • identifikationsuppgifter för säljaren, som säljarens namn, adress, person-, eller organisationsnummer
  • i vilket eller vilka länder säljarens har uppgivit som sin skatterättsliga hemvist
  • fastighetsbeteckning och adress för uthyrd fast egendom samt antal uthyrningar
  • om man känner till vilket kontonummer som säljaren fått in sin ersättning
  • sammanlagd ersättning uppdelad på kvartal och verksamhet. Ersättningen rapporteras exklusive moms.

Den ersättning som plattformsföretaget ska rapportera är ersättningen som företag och privatpersoner som använder plattformen får för att sälja sina varor och tjänster. Med ersättning menas pengar eller värdet på något annat som säljaren får som betalning.

De är bara inkomster som plattformsföretaget känner till, eller rimligen kan antas känna till, som ska rapporteras. Om överenskommelse mellan säljare och köpare sker genom direktkontakt och betalningen sker utan inblandning av plattformsföretaget, kan det inte antas att plattformsföretaget känner till hur stor ersättningen har varit.

Plattformsföretagen ska lämna samma uppgifter till säljarna på plattformen som man lämnar till Skatteverket.

Säljare som är undantagna från rapporteringsskyldigheten

Plattformsföretaget är inte rapporteringsskyldigt för de säljare som är

  • marknadsnoterade företag,
  • ett företag som under ett år säljer varor vid färre än 30 tillfällen och för mindre än 2 000 euro.

Plattformsavgift

Kontrolluppgiften för 2023 ska lämnas in till Skatteverket senast 31 januari 2024. Om en kontrolluppgift inte lämnas in i tid eller om man inte gjort sina åtgärder för kundkännedom tar Skatteverket ut en plattformsavgift. Om kontrolluppgiften inte har lämnats 31 januari blir plattformsavgiften 2 500 kr. Avgiften dubbleras till 5 000 kr efter 31 mars. Därefter kan det bli aktuellt med ytterligare en plattformsavgift på 5 000 kr.

Skatteverket

Moms på medlemsinsatsen för bredband

Enligt Skatterättsnämnden ska det vara moms på den medlemsinsats som medlemmarna betalar för att få tillgång till föreningens bredbandsnät.

Bakgrund

En ekonomisk förening (föreningen) tillhandahåller sina medlemmar nätanslutningar för bredband, samt digitala tjänster som är kopplade till anslutningen. Medlemmarna antas vara fastighetsägare som avtalar med föreningen om att ansluta sin fastighet till föreningens kommunikationsnät för bredband.

 

Enligt anslutningsavtalen ska föreningen ansluta byggnaderna på medlemmens fastighet till föreningens ledningsnät. Föreningen ansvarar för material fram till byggnadens användarnod samt installation, avslutning av fiberkabel och anslutning till mediaomvandlare i användarnod. Föreningen står även för grävningsarbeten.

 

Utbyggnaden av föreningens bredbandsanläggning har skett i etapper och föreningen planerar nu att påbörja en ny etapp. Utbyggnaden finansieras dels av näringsbidrag från Jordbruksverket, samt genom medlemsinsatser och anslutningsavgifter från medlemmarna.

 

Föreningen vände sig till Skatterättsnämnden (SRN) med frågan om moms ska redovisas på medlemsinsatsen som nya medlemmar måste betala vid den kommande utbyggnaden.

Hänvisar till momsdirektivet

SRN konstaterar att om det ska vara fråga om en momspliktig omsättning av en tjänst krävs det att det faktiskt tillhandahålls en tjänst mot ersättning.

 

I sin bedömning hänvisar SRN till momsdirektivet där det bland annat framgår att det krävs ett direkt samband mellan tillhandahållandet av en tjänst och den ersättning som faktiskt mottas av den beskattningsbara personen. Ett sådant direkt samband finns om det är ett rättsförhållande mellan leverantören och mottagaren av tjänsten som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer. Den ersättning som leverantören av tjänsten tar emot ska då motsvara det faktiska motvärdet för den tjänst som tillhandahålls mottagaren.

 

Moms på medlemsinsatsen

I detta fall erbjuder föreningen fastighetsägare tillgång till ett bredbandsnät mot ersättning i form av medlemsinsatser och anslutningsavgifter.

 

Enligt SRN finns det därmed ett direkt samband mellan föreningens tillhandahållande av tjänsten och ersättningen, eftersom det finns ett rättsförhållande mellan föreningen och medlemmen som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer. Medlemmen får tillgång till bredbandsnätet mot att betala medlemsinsats respektive anslutningsavgift, vilket är det faktiska motvärdet för tjänsten. SRN:s slutsats är alltså att moms ska redovisas på medlemsinsatsen.

 

Förhandsbeskedet är överklagat och kommer att avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatterättsnämnden 60-22/I

Samfälligheter och moms Oenig SRN gick på Skatteverkets linje

För ungefär ett år sedan kom Skatteverket med sitt nya ställningstagande om samfälligheter och moms. Ett ställningstagande som innebär att nästan alla samfällighetsföreningar numera är momspliktiga.

 

När Skatterättsnämnden (SRN) nu har lämnat förhandsbesked gällande denna frågeställning, så visar det sig att SRN går på Skatteverkets linje. Inte direkt oväntat, men det anmärkningsvärda är att tre ledamöter av sju har en avvikande åsikt.

Samfälligheter och moms

2022 fick de allra flesta av landets samfällighetsföreningar nya spelregler när det gäller hantering av moms.

Enligt tidigare rättspraxis var samfälligheter inte momspliktiga om man endast sysslar med att tillgodose delägarnas gemensamma behov, dvs syftet med samfälligheten.

Skatteverket ändrade dock sin uppfattning i denna fråga efter att ha gått igenom gällande rättspraxis från EU-domstolen.

 

Skatteverket menar alltså att samfällighetsföreningar som fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. När en samfällighetsförening omsätter varor och tjänster gör den det i egenskap av en beskattningsbar person. Denna bedömning påverkas inte av om samfällighetsföreningens tillhandahållanden sker i vinstsyfte eller inte.

Samfällighetsföreningen ska därför redovisa moms på de ersättningar medlemmarna betalar, till exempel på uttaxerade belopp enligt debiteringslängden. Detta under förutsättning att man inte är befriad från moms pga låg omsättning.

Förhandsbesked från SRN

Nu när de nya reglerna har ”satt” sig – vår bedömning är att de allra flesta samfälligheter har tagit till sig de nya reglerna – så kommer SRN med två förhandsbesked som väcker frågor.

 

Förvisso delade SRN Skatteverkets uppfattning om nu gällande praxis (se ovan) gällande samfälligheter och moms. Men man var inte överens. Av sju ledamöter var det tre stycken med avvikande uppfattning. Fyra mot tre alltså. Hade ytterligare en ledamot varit skiljaktig, så hade alltså SRN kommit fram till att Skatteverkets uppfattning om gällande rätt utifrån EU:s rättspraxis, varit felaktig.

De tre skiljaktigas uppfattning

De tre som var skiljaktiga ansåg alltså inte att samfälligheterna omsatte varor/tjänster i en ekonomisk verksamhet.

Enligt svensk praxis har en samfällighetsförenings genomförande av den uppgift för vilken den tillkommit inte ansetts innebära att föreningen omsätter vara/tjänst i ekonomisk verksamhet, under förutsättning att tillhandahållandet avser delägarfastigheternas egna behov (RÅ 1983 1:26, HFD 2015 ref 54).

Vad händer nu?

Förhandsbeskeden från SRN ändrar inget. Men om dessa förhandsbesked överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), så måste HFD pröva frågan. Då kommer ny svensk rättspraxis som visar om Skatteverket och majoriteten av ledamöterna i SRN har rätt. Eller om de tre ledamöterna i SRN med skiljaktig mening har rätt i sin uppfattning om gällande rätt.

 

Högst sannolikt kommer förhandsbeskeden att överklagas. Och när HFD har sagt sitt, då vet vi vad som gäller. Har Skatteverket rätt i sin uppfattning, eller kommer det någon form av återställare för Sveriges ca 30 000 samfällighetsföreningar?

Skatterättsnämndens förhandsbesked 74-22/I och 75-22/I

Nyheter i deklarationen 2023

Snart är det deklarationsdags och vi har därför sammanställt en lista med några av de viktigaste nyheterna som påverkar deklarationen 2023. Vi tar också upp en del ändringar på några utvalda deklarationsblanketter.

Nya skatteregler

I årets deklaration gäller följande nya skatteregler:

  • Skattereduktion för avgift till a-kassan. Skattereduktionen innebär ca 400 kr i skattesänkning för de flesta av medlemmarna i en a-kassa.
  • Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Skattereduktionen är utformad på motsvarande sätt som beräkningen av jobbskatteavdraget med undantaget att det inte finns nivåer för skattereduktionens storlek för underlag som överstiger 8,08 prisbasbelopp och att skattereduktionen alltid ska uppgå till minst 4,5% av underlaget x kommunalskattesatsen.
  • Förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på de med låga och medelstora inkomster. Alla som jobbar får sänkt skatt och de som jobbar heltid kommer att få en sänkt skatt med 150 kr per månad.
  • Sänkt skatt för pensionärer genom en höjning av grundavdraget för personer över 65 år. Sänkt skatt för pensionärer genom att höja grundavdraget för personer över 65 år. Sänkningen innebär att de som har en pension på 13 000 kr per månad får ca 1 800 kr mer i plånboken varje år (150 kr per månad).
  • Tillfällig skattereduktion pga pandemin. Den tillfälliga skattereduktion för arbetsinkomster på grund av coronapandemin som infördes under beskattningsåret 2021 gäller även under 2022. Kravet för att få skattereduktion är att arbetsinkomsterna överstiger 60 000 kr och understiger 500 000 kr per år.
  • Utökad skattereduktion för gåva. Skattereduktionen är 25% av underlaget. För 2021 gällde att reduktionen högst får uppgå till 1 500 kr per år vilket motsvarar ett gåvovärde på 6 000 kr. För 2022 (deklarationen 2023) är beloppsgränsen 12 000 kr, vilket innebär att skattereduktionen för gåvor maximalt kan uppgå till 3 000 kr.
  • Skattereduktion på inventarieköp. Reduktionen är 3,9% av anskaffningsvärdet och för att få reduktion finns ett krav på att inventarierna behålls under en viss tid. För att få skattereduktion krävs att inventarierna fortfarande tillhör näringsverksamheten det första beskattningsår som avslutas 31 december 2022 eller senare.

Observera att följande regler inte gäller förrän vid nästa deklaration:

  • Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre
  • Höjd skattereduktion på solceller
  • Höjd skattefri milersättning

Nyheter i deklarationsblanketterna

  • INK1: Det finns ett nytt fält under Underlag för skattereduktion, Inventarieinköp under 2021 (17.1).
  • INK2 Blanketten har fått tre nya fält – Kreditinstituts underlag för riskskatt (1.3), Förnybar el (1.16) och Inventarieinköp under 2021 (1.17).
  • INK2S Blankett INK2S har fått ett nytt fält (4.14b) Reduktion av outnyttjat underskott med hänsyn till beloppsspärr, ackord, konkurs m.m.
  • INK3: Det finns två nya fält på INK3, Förnybar el (1.15) och Inventarieinköp under 2021 (1.16).
  • K2, K5, K6 och K9 På dessa blanketter är det ändrad hantering vid ifyllande av ersättningsbostadens inköpspris m.m. Tidigare fylldes totalbelopp i och summerades för att sedan bli deklarantens andel utifrån ägd andel. Numera ska deklaranten ange sin del av inköpspris samt utgifter för ny-till eller ombyggnad. Ägarprocenten är numera bara en upplysning.
  • INK3SUS/3SUF En kryssruta har lagts till framför ”Annan likvärdig verksamhet”, under rubrikerna Föreningens/trossamfundets ändamål enligt stadgarna och Stiftelsens ändamål enligt stadgarna.