Skattefri laddning av fordon

De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat markant och bidragit till en snabb elektrifiering, vilket även har minskat utsläppen.

För en person som kör elbil, laddhybrid, elmoped eller något annat eldrivet fordon till och från arbetet är laddning vid arbetsplatsen ibland nödvändig. Om den anställde inte betalar marknadsmässig ersättning till sin arbetsgivare när fordonet laddas så är elektriciteten en skattepliktig förmån.

Att beräkna ett marknadsvärde för laddning av eldrivna fordon kan vara komplicerat. Arbetsgivaren ska räkna fram ett förmånsvärde för laddningen per månad utifrån antal körda mil privat, antal körda mil totalt, marknadsvärdet för elen per kilowattimme och antal kilowattimmar.

Regeringen föreslår nu en tillfällig skattefrihet när elfordon laddas utanför arbetsplatsen.

De fordon som ska kunna laddas skattefritt är följande:

• Personbil klass I
• Lätt lastbil
• Motorcykel
• Moped
• Cykel (och elsparkcykel)

Fordon som normalt sett inte används för arbetsresor omfattas inte av skattefriheten, t ex tunga bussar, tunga lastbilar, husbilar (personbil klass 2), traktorer och terrängmotorfordon.

Både rena elbilar och laddhybrider omfattas, och det spelar ingen roll om det är den anställdes bil eller om det är en förmånsbil.

Utanför arbetsplatsen är ett krav

Skattefritt är det om elen kommer från en laddningspunkt/eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Det spelar ingen roll om laddningspunkten ägs av arbetsgivaren eller om det är en laddningspunkt som arbetsgivaren hyr eller på annat sätt disponerar.

Det blir alltså inte skattefritt att ladda vid t ex publika laddstationer om arbetsgivaren betalar för sådan laddning.

Laddning vid bostaden är inte skattefri

Regeringen menar att personer med arbetsplats i bostaden gör i normalfallet inte arbetsresor. Att låta laddning vid bostaden vara skattefri skulle därför inte underlätta arbetsresor med eldrivna fordon. Den skattefria förmånen skulle i stället subventionera andra resor än arbetsresor mellan arbetsplats och bostad, vilket inte är syftet med förslaget.

Laddning vid arbetsplatsen när den anställdes bostad är arbetsplatsen, är alltså inte skattefri enligt förslaget.

Näringsidkare är inte anställda

Skattefria förmåner fungerar ju i regel dåligt när det gäller enskilda näringsidkare och personer som är delägare i handelsbolag, eftersom de inte är anställda utan näringsidkare. Tyvärr gäller detta även i detta fall, och dessa omfattas alltså inte av förslaget.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som tillhandahålls efter ikraftträdandet.

Bestämmelsen ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2026, men fortsätter att gälla för el som har tillhandahållits under perioden 1 juli 2023–30 juni 2026.

Regeringens prop 2022/23:84

Lek eller idrott

På avgifter för tillträde till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet är det 6% moms. Vid vissa fysiska aktiviteter kan frågan vara om det är en idrottstjänst som tillhandahålls, eller om det snarare är rent nöje eller rekreation.

Om det huvudsakliga syftet med en fysisk aktivitet inte är att utöva idrott eller fysisk träning kan det vara att aktiviteten präglas av lek, nöje eller avkoppling, vilket det är 25% moms på. Dessa aktiviteter kan utövas i särskilda anläggningar som i huvudsak är inrättade för nöjen och avkoppling.

Discobowling

Ett bolag som driver en bowlinghall erbjöd sina kunder, förutom bowling i traditionell mening, även så kallad discobowling. Anläggningen där verksamheten bedrivs är i huvudsak utformad som en bowlinghall med en mindre restaurangdel.

Bowling betraktas som idrott med 6% moms. Discobowling innebar att bolaget under fredags- och lördagskvällar tände blå discobelysning i lokalerna och höjde musikvolymen. Bolaget la 6% moms även på sitt tillhandahållande av discobowling.

Skatteverket ansåg dock inte att discobowling var en idrottstjänst, utan det skulle vara 25% moms på tillhandahållandet.

Beslutet överklagades, först till förvaltningsrätten och sedan vidare till kammarrätten som ändrade Skatteverkets beslut.

Idrottstjänst med 6% moms

Kammarrätten slog fast att bedömningen av om det är fråga om en idrottstjänst eller om ren rekreation eller nöje ska göras utifrån genomsnittskonsumentens uppfattning. Vid bedömningen ska hänsyn särskilt tas till utformningen av den aktuella anläggningen.

Kammarrätten konstaterade att bolagets tillhandahållande av bowlingbanor är idrottstjänster. Det enda som skiljer den vanliga bowlingen från discobowling är att ljuset förändras och att musikvolymen höjs. Discobowlingen utförs på samma banor, med samma klot, regler och poängsystem. Det är också samma prestations- och tävlingsmoment.

Kammarrätten ansåg därmed att de förändringar som sker i samband med discobowlingen inte förändrar anläggningens karaktär att ge besökarna möjlighet att utöva idrott och fysisk träning. Den genomsnittlige utövarens syfte vid discobowling är att utöva idrott eller fysisk träning. Att det kan förekomma att anläggningen besöks i nöjessyfte förändrar inte bedömningen. Bolagets tillhandahållande av discobowling är därför en idrottstjänst med 6% moms.

Domen är i skrivande stund inte överklagad.

Kammarrätten i Stockholm 5380-22

Lämna kontrolluppgifter till Skatteverket

Från och med 1 januari 2023 gäller nya regler som innebär att plattformsoperatörer (plattformsföretag) ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. Bakgrunden till varför man har infört de nya reglerna är ett EU-direktiv (DAC 7) och syftet är att säkerställa att skattepliktiga inkomster redovisas. Uppgifterna som Skatteverket får in ska främst användas för informationsutbyte med andra EU-länder.

Här går vi i korthet igenom vad som gäller.

Plattformsföretag som förmedlar varor och tjänster

De nya reglerna vänder sig till plattformsföretag som har en plattform där varor och tjänster förmedlas mellan köpare och säljare inom följande branscher:

• Uthyrning av fast egendom, exempelvis bostäder, hyresrätter och kommersiella fastigheter.
• Uthyrning av transportmedel, vilket menas alla fordon som kan framföras på egen hand, exempelvis bil, husbil, cykel, elsparkcyklar och båt.

(Vissa säljare inom dessa branscher är dock undantagna, se nedan).

De plattformsföretag som omfattas av rapporteringsplikten måste vara juridiska personer som exempelvis aktie- och handelsbolag. Enskild näringsverksamhet omfattas inte av de nya reglerna.

Plattformsföretag som endast säljer sina egna varor och tjänster via sin plattform berörs alltså inte av de nya reglerna.

Anmäla plattformsföretaget till Skatteverket

Är man ett rapporteringspliktigt plattformsföretag som har anknytning till Sverige och som omfattas av reglerna ska man anmäla detta till Skatteverket. Med anknytning menas att företaget har hemvist, företagsledning eller fast driftsställe i Sverige. Har plattformsföretaget anknytning till flera länder inom EU ska detta rapporteras till behörig myndighet i det aktuella landet.

De plattformsföretag som är rapporteringsskyldiga 1 januari 2023 (när reglerna träder i kraft) ska snarast, men senast 30 juni 2023, göra en anmälan till Skatteverket. För de som blir rapporteringsskyldiga efter 1 januari 2023 gäller att anmälan ska ske inom två månader efter att man uppfyller kriterierna för att var ett rapporteringsskyldigt plattformsföretag. Skatteverket kommer att öppna en e-tjänst för anmälan. Tjänsten beräknas öppna i mars 2023.

Åtgärder för kundkännedom

Plattformsföretaget är skyldigt att identifiera vilka säljare på plattformen som är rapporteringsskyldiga. För att kunna göra detta ska företaget genomföra en kundkännedomsprocess där de ska inhämta uppgifter från sina säljare, bland annat var de har sin skatterättsliga hemvist. Kundkännedomsprocessen ska vara genomförd senast 31 december det år för vilket kontrolluppgifter ska lämnas.

Uppgifter i kontrolluppgiften

De uppgifter som ska med om säljaren på kontrolluppgiften är bland annat

• identifikationsuppgifter för säljaren, som säljarens namn, adress, person-, eller organisationsnummer
• i vilket eller vilka länder säljarens har uppgivit som sin skatterättsliga hemvist
• fastighetsbeteckning och adress för uthyrd fast egendom samt antal uthyrningar
• om man känner till vilket kontonummer som säljaren fått in sin ersättning
• sammanlagd ersättning uppdelad på kvartal och verksamhet. Ersättningen rapporteras exklusive moms.

Den ersättning som plattformsföretaget ska rapportera är ersättningen som företag och privatpersoner som använder plattformen får för att sälja sina varor och tjänster. Med ersättning menas pengar eller värdet på något annat som säljaren får som betalning.

De är bara inkomster som plattformsföretaget känner till, eller rimligen kan antas känna till, som ska rapporteras. Om överenskommelse mellan säljare och köpare sker genom direktkontakt och betalningen sker utan inblandning av plattformsföretaget, kan det inte antas att plattformsföretaget känner till hur stor ersättningen har varit.

Plattformsföretagen ska lämna samma uppgifter till säljarna på plattformen som man lämnar till Skatteverket.

Säljare som är undantagna från rapporteringsskyldigheten

Plattformsföretaget är inte rapporteringsskyldigt för de säljare som är

• marknadsnoterade företag,
• ett företag som under ett år säljer varor vid färre än 30 tillfällen och för mindre än 2 000 euro.

Plattformsavgift

Kontrolluppgiften för 2023 ska lämnas in till Skatteverket senast 31 januari 2024. Om en kontrolluppgift inte lämnas in i tid eller om man inte gjort sina åtgärder för kundkännedom tar Skatteverket ut en plattformsavgift. Om kontrolluppgiften inte har lämnats 31 januari blir plattformsavgiften 2 500 kr. Avgiften dubbleras till 5 000 kr efter 31 mars. Därefter kan det bli aktuellt med ytterligare en plattformsavgift på 5 000 kr.

Skatteverket