Nyheter i deklarationen 2023

Snart är det deklarationsdags och vi har därför sammanställt en lista med några av de viktigaste nyheterna som påverkar deklarationen 2023. Vi tar också upp en del ändringar på några utvalda deklarationsblanketter.

Nya skatteregler

I årets deklaration gäller följande nya skatteregler:

  • Skattereduktion för avgift till a-kassan. Skattereduktionen innebär ca 400 kr i skattesänkning för de flesta av medlemmarna i en a-kassa.
  • Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Skattereduktionen är utformad på motsvarande sätt som beräkningen av jobbskatteavdraget med undantaget att det inte finns nivåer för skattereduktionens storlek för underlag som överstiger 8,08 prisbasbelopp och att skattereduktionen alltid ska uppgå till minst 4,5% av underlaget x kommunalskattesatsen.
  • Förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på de med låga och medelstora inkomster. Alla som jobbar får sänkt skatt och de som jobbar heltid kommer att få en sänkt skatt med 150 kr per månad.
  • Sänkt skatt för pensionärer genom en höjning av grundavdraget för personer över 65 år. Sänkt skatt för pensionärer genom att höja grundavdraget för personer över 65 år. Sänkningen innebär att de som har en pension på 13 000 kr per månad får ca 1 800 kr mer i plånboken varje år (150 kr per månad).
  • Tillfällig skattereduktion pga pandemin. Den tillfälliga skattereduktion för arbetsinkomster på grund av coronapandemin som infördes under beskattningsåret 2021 gäller även under 2022. Kravet för att få skattereduktion är att arbetsinkomsterna överstiger 60 000 kr och understiger 500 000 kr per år.
  • Utökad skattereduktion för gåva. Skattereduktionen är 25% av underlaget. För 2021 gällde att reduktionen högst får uppgå till 1 500 kr per år vilket motsvarar ett gåvovärde på 6 000 kr. För 2022 (deklarationen 2023) är beloppsgränsen 12 000 kr, vilket innebär att skattereduktionen för gåvor maximalt kan uppgå till 3 000 kr.
  • Skattereduktion på inventarieköp. Reduktionen är 3,9% av anskaffningsvärdet och för att få reduktion finns ett krav på att inventarierna behålls under en viss tid. För att få skattereduktion krävs att inventarierna fortfarande tillhör näringsverksamheten det första beskattningsår som avslutas 31 december 2022 eller senare.

Observera att följande regler inte gäller förrän vid nästa deklaration:

  • Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre
  • Höjd skattereduktion på solceller
  • Höjd skattefri milersättning

Nyheter i deklarationsblanketterna

  • INK1: Det finns ett nytt fält under Underlag för skattereduktion, Inventarieinköp under 2021 (17.1).
  • INK2 Blanketten har fått tre nya fält – Kreditinstituts underlag för riskskatt (1.3), Förnybar el (1.16) och Inventarieinköp under 2021 (1.17).
  • INK2S Blankett INK2S har fått ett nytt fält (4.14b) Reduktion av outnyttjat underskott med hänsyn till beloppsspärr, ackord, konkurs m.m.
  • INK3: Det finns två nya fält på INK3, Förnybar el (1.15) och Inventarieinköp under 2021 (1.16).
  • K2, K5, K6 och K9 På dessa blanketter är det ändrad hantering vid ifyllande av ersättningsbostadens inköpspris m.m. Tidigare fylldes totalbelopp i och summerades för att sedan bli deklarantens andel utifrån ägd andel. Numera ska deklaranten ange sin del av inköpspris samt utgifter för ny-till eller ombyggnad. Ägarprocenten är numera bara en upplysning.
  • INK3SUS/3SUF En kryssruta har lagts till framför ”Annan likvärdig verksamhet”, under rubrikerna Föreningens/trossamfundets ändamål enligt stadgarna och Stiftelsens ändamål enligt stadgarna.

Ny medlemsbyrå i Baker Tilly

Vi har fantastiska nyheter att dela med er idag! Vi är glada att meddela att en ny byrå har anslutit sig till oss – Carlstedt & Lindh.

 

Carlstedt & Lindh är en byrå med stor erfarenhet inom revision och rådgivning. Byrån har funnits sedan 2005. Med sitt huvudkontor i Södertälje och en filial i Gnesta, består de av 11 medarbetare, inklusive revisorer och redovisningskonsulter varav tre auktoriserade revisorer.

 

Vi på Baker Tilly Sverige är glada över att fortsätta växa och stärka vår närvaro med nya medlemmar och organisk tillväxt. Vi välkomnar Carlstedt & Lindh till vår organisation och vi är övertygade om att deras expertis och erfarenhet kommer att göra oss ännu starkare tillsammans.

 

Om du vill lära dig mer om vår nya medlemsbyrå, spana in deras hemsida här.

 

Vill du ha information om hur du ansluter din byrå? Fyll i formuläret här på webben så kontaktar vi er inom kort!

Styrelseledamot skadeståndsskyldig – upprättade inte kontrollbalansräkning

En styrelseledamot i ett aktiebolag som gick dåligt upprättade kontrollbalansräkning för sent. Den för sent upprättade kontrollbalansräkningen visade att bolagets egna kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Därmed ansågs styrelseledamoten vara personligt ansvarig för bolagets förpliktelser från det att skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning hade inträtt.

Styrelsens skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning

Aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om när styrelsen ska upprätta kontrollbalansräkning (25 kap 13 § ABL). Styrelsen ska upprätta kontrollbalansräkning om det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (den kritiska gränsen).

Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger denna gräns måste styrelsen kalla till en extra bolagsstämma. På bolagsstämman ska styrelsen ta ställning till om bolaget ska försöka återställa hela det egna kapitalet eller likvideras. En kontrollbalansräkning behöver dock inte upprättas om det finns dolda övervärden som täcker kapitalbristen. Om inte dessa regler följs kan styrelsen bli personligt betalningsansvarig för de skulder bolaget drar på sig.

Aktiebolaget börjar gå dåligt – men är snart tillbaka på fötter

Astrid startade ett aktiebolag 2007 där hon också var styrelseledamot. Revisorn meddelade Astrid vid bokslutet i augusti 2017 att bolaget gick dåligt och den 31 oktober upprättades en kontrollbalansräkning som innefattade ett aktieägartillskott på 200 000 kr vilket hon enligt egen utsago betalade in. Aktieägartillskottet bokfördes dock aldrig eller tillfördes bolaget på annat sätt. Först under 2018 började bolaget återigen gå bra men senare avtog försäljningen och bolaget gick i konkurs 2019.

Det är vid tiden efter tillskottet som Astrids styrelseageranden ifrågasätts. Trots det påstådda tillskottet om 200 000 kr hade bolaget efter bokslutet 2017 en kapitalbrist – och styrelsen borde ha upprättat en kontrollbalansräkning under 2018.

Kontrollbalansräkning upprättades för sent, enligt tingsrätten

Astrid menade att bolagets ekonomi såg bra ut under delar av 2018 och att det därmed inte var nödvändigt att upprätta en kontrollbalansräkning förrän i december 2018. Astrid ansåg att bolaget skulle fått ett positivt resultat om det hade bedrivits vidare efter bokslutet 2018. Verksamheten bedrevs dock inte vidare på grund av hälsoskäl och gick därför i konkurs under 2019.

Tingsrätten (TR) konstaterade att bolaget hade gått med förlust och uppvisat ett negativt eget kapital efter bokslutet 2017. Det aktieägartillskott som hade tagits upp i kontrollbalansräkningen 2017 hade heller aldrig bokförts eller tillförts bolaget. Att det egna kapitalet återställdes under 2018 har enligt TR ingen betydelse. Styrelsen var därmed skyldig att upprätta kontrollbalansräkning under det första halvåret eller senast i augusti 2018 när kapitalbristen uppkommit.

Överklagade till hovrätten

Astrid överklagade beslutet till hovrätten (HR). Enligt HR ska bedömningen om personligt ansvar för styrelsen göras i två steg. I första hand måste man konstatera att den kritiska gränsen har passerats (alltså att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet). I andra hand krävs att styrelseledamoten varit försumlig.

Att den kritiska gränsen passerats rådde det inga tvivel om – skyldigheten för styrelsen att agera gällde redan från början av 2018 enligt HR. Bolaget har heller inte tillförts det aktieägartillskott som fanns upptaget i kontrollbalansräkningen den 31 oktober 2017 trots revisorns uppmaningar.

Gällande Astrids försumlighet så har hon haft full tillgång till ekonomiska rapporter och varit medveten om bolagets situation. Att hon varit sjuk har inte reducerat hennes ansvar att upprätta kontrollbalansräkning. Hon har därför varit försumlig och som styrelseledamot har hon därmed inte uppfyllt sina skyldigheter gentemot bolaget. HR höll med om TR:s bedömning att Astrid var personligt ansvarig för bolagets skulder

Svea Hovrätt T 6271-21

Uthyrning av lokaler – idrottstjänst eller momsfri lokaluthyrning

Skatteverket har i ett uppdaterat ställningstagande redogjort för sin syn på vilka omständigheter som kan vara relevanta för att avgöra om uthyrningen av en lokal eller anläggning för idrottsutövning är en momsfri fastighetsuthyrning eller en idrottstjänst med 6% moms.

Nytt ställningstagande om idrottslokaler

Enligt huvudregeln är fastighetsuthyrning undantagen från momsplikt. Undantaget från moms gäller dock inte korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning, vilket betraktas som en idrottstjänst. Om det är stat, kommun eller en förening som tillhandahåller en idrottstjänst är den momsfri. När en idrottstjänst tillhandahålls av någon annan är det 6% moms.

Skatteverket har uppdaterat sitt tidigare ställningstagande om uthyrning av idrottslokaler. Det nya ställningstagandet har tagits fram för att anpassas till ställningstagandet om utövning idrottslig verksamhet, 8-2056195.

I ställningstagandet redogör Skatteverket för sin syn på vilka omständigheter som kan vara relevanta för att avgöra om uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning är en idrottstjänst eller en momsfri fastighetsuthyrning. Det nya ställningstagandet innebär en ändring på så sätt att en lokal som saknar särskilda anordningar eller inredning för idrottsutövning, men som normalt används som idrottslokal, inte längre ska anses som en lokal eller anläggning för idrottsutövning.

Förutsättningar för idrottstjänst

Enligt Skatteverket måste tre förutsättningar vara uppfyllda för att en uthyrning ska anses vara en idrottstjänst:

  • att det avser uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning
  • att lokalen eller anläggningen ska användas för idrottsutövning
  • att det ska vara en korttidsuthyrning, alltså något annat än en momsfri fastighetsuthyrning.

Läs mer om innebörden av de olika förutsättningarna nedan.

Lokal eller anläggning för idrottsutövning

För att det ska anses vara en idrottstjänst måste lokalen som hyrs ut vara en idrottslokal eller idrottsanläggning. Det räcker inte med att hyresgästen använder lokalen eller anläggningen för idrottsutövning.

För att räknas som idrottslokal eller anläggning för idrottsutövning anser Skatteverket att dessa ska ha särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott eller fysisk träning. Det kan exempelvis vara lokaler med banor för badminton, bowling, tennis eller idrottshallar för gymnastik mm och anläggningar för golf.

Även lokaler som används för kurser i exempelvis pilates och sådan yoga som räknas som idrott kan ha särskilda anordningar eller inredning som innebär att de räknas som idrottslokaler för idrottsutövning. Lokaler utan sådan inredning eller anordningar som till exempel är inredd med whiteboardtavlor och hopfällbara stolar, och som vanligtvis hyrs ut för föreläsningar, är däremot inte en lokal som är inredd för idrottsutövning. Detta gäller även om lokalen ibland hyrs ut till en hyresgäst som anordnar kurser i exempelvis pilates eller yoga och även om det i lokalen finns lös inredning som pilatesbollar och yogamattor.

Användning av lokalen eller anläggningen

För att uthyrningen av idrottslokalen eller idrottsanläggningen ska anses vara en idrottstjänst måste den användas för idrottsutövning.

Det innebär att man vid bedömningen måste ta hänsyn till att olika delar av en lokal eller anläggning kan användas på olika sätt. Ytor eller rum som används för administration, som klubbrum eller liknande, är lokaler som inte används för idrottsutövning. Uthyrningen av dessa kan inte anses vara en idrottstjänst. Uthyrning av en idrottshall för en konsert eller mässa kan heller inte anses vara en idrottstjänst.

Korttidsuthyrning av idrottslokal

En momsfri uthyrning kännetecknas av hyresgästens exklusiva rätt att använda fastigheten som om det vore en egen fastighet. Det ska dessutom vara en förhållandevis passiv uthyrning som varar under en viss tid.

En idrottstjänst innebär ett mer aktivt utnyttjande på så sätt att hyresvärden ständigt övervakar, administrerar och underhåller lokalen eller anläggningen.

Det är flera omständigheter som enligt Skatteverket kan beaktas för att avgöra om uthyrningen är en momsfri fastighetsuthyrning eller en korttidsuthyrning av idrottslokal (idrottstjänst). Bedömningen av omständigheterna måste göras för varje idrottslokal och för varje enskild hyresgäst- Bland annat uthyrningstidens längd har väsentlig betydelse och hyresgästens möjlighet att fritt förfoga över lokalen, som att hyresgästen har en egen nyckel och fritt kan förfoga över alla utrymmen i lokalen, är ett tecken på att det är fråga om en momsfri fastighetsuthyrning.

Skatteverkets ställningstagande 8-2054466

Moms på idrottslig verksamhet och tillträde till idrottsligt evenemang

Skatteverket ger i ett nytt ställningstagande sin syn på vilka tjänster som innebär att någon ges tillfälle att utöva idrottslig verksamhet respektive ges tillträde till idrottsligt evenemang.

6% moms eller momsfritt på idrottsutövning och idrottsevenemang

På avgifter för tillträde till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet är det 6% moms. Dessa avgifter kan dock vara momsfria om staten, kommunen eller en allmännyttig ideell förening står för verksamheten. Det innebär att entréavgifter till idrottstävlingar normalt blir momsfria eftersom det oftast är ideella föreningar som arrangerar idrottstävlingar, t ex fotbolls-, hockey- eller innebandymatcher.

Även avgifter för att utöva idrott är normalt momsfria eftersom det är vanligt att kommunerna äger simhallar och idrottshallar och det oftast är ideella föreningar som står bakom idrottsutövningen.

Nytt ställningstagande

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande redogjort för sin syn på vad som avses med idrottslig verksamhet och tillträde till idrottsevenemang och vilka tjänster som omfattas av begreppen.

Det nya ställningstagandet ersätter tidigare ställningstagande, dnr 131 409836-16/111, och dnr 202 233726-19/111, och innebär följande ändringar:

  • Uthyrning av personal, i form av exempelvis en tränare, är inte en tjänst som ger en person möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning. Därmed omfattas tjänsten inte av 6% moms. Det kan exempelvis vara att ett företag tillhandahåller en tränare till ett gym, där tränaren ska träna gymmets kunder i dess lokaler och i gymföretagets namn. Det är då fråga om uthyrning av personal i form av en tränare till ett gymföretag, vilket innebär 25% moms.
  • En idrottsanläggning har särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott eller fysisk träning. Enligt Skatteverket kan även särskilda lokaler eller anläggningar med simulatorer vara en idrottsanläggning. Det gäller dock under förutsättning att den fysiska aktivitet som utövas med hjälp av simulatorn motsvaras av en sådan aktivitet som är idrott eller fysisk träning utan simulatorn. Aktiviteten kan utföras av verkliga redskap eller utrustning i en verklighetstrogen simulerad miljö. En sådan tjänst omfattas då av 6% moms.
  • Exempel på tjänster som har samband med idrott finns i Skatteverkets rättsliga vägledning.

Förutom det som är nytt i ställningstagandet ger Skatteverket sin syn på vilka tjänster som innebär att någon ges tillfälle att utöva idrottslig verksamhet respektive ges tillträde till idrottsligt evenemang.

Tillfälle att utöva idrottslig verksamhet

Med idrottslig verksamhet avses en aktivitet i form av idrott eller fysisk träning. En tjänst som innebär att en person får tillfälle att utöva idrottslig verksamhet betyder att personen ges möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning i en särskild lokal eller anläggning avsedd för en sådan aktivitet, se separat artikel.

Det kan också var idrottslig verksamhet genom ett direkt ledande av en eller flera personer i idrott eller fysisk träning. Skatteverket anser att det krävs att en ledare, tränare eller instruktör fortlöpande bidrar till utövarens fysiska prestation. Sådana tjänster kan också tillhandahållas i realtid via internet. Instruktioner som lämnas före eller efter själva idrotts- eller träningstillfället omfattas dock inte av 6% moms. Detsamma gäller för helt teoretiska genomgångar och förinspelade instruktioner. På den typen av tjänster är det 25% moms.

Vem som köper aktiviteten saknar betydelse. Det kan exempelvis vara en arbetsgivare som betalar för att den anställde ska kunna utöva idrott eller fysisk träning.

Uthyrning av utrustning för idrott eller fysisk träning är inte en tjänst som ger en person ett tillfälle att utöva idrott eller fysisk träning och omfattas därmed inte av 6% moms.

Syftet att utöva idrott eller fysisk träning

Skatteverket menar att den lägre momsen, 6%, gäller om det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att utöva idrott eller fysisk träning. Det är den genomsnittlige utövarens syfte med en aktivitet som har betydelse. En grundläggande förutsättning är dock att aktiviteten kräver fysisk ansträngning som inte är försumbar. Kortspel, tv-spel och flipperspel är exempel på aktiviteter som inte omfattas då den fysiska ansträngningen för den genomsnittlige utövaren är försumbar.

Vidare måste aktiviteten rikta sig till en människa, men det kan även ske tillsammans med ett djur som ett ekipage. Agility är ett sådant exempel. Däremot omfattas inte hundkapplöpning eller träning av djur av 6% moms.

Lärarledda utbildningar

Om det är lärarledda utbildningar i utövande av idrott eller fysisk träning är det ofta teoretiska moment inkluderade. I det fallet är det teoretiska momentet bara ett medel för att deltagaren på bästa sätt ska kunna utöva idrotten eller den fysiska träningen. En sådan kurs, som syftar till att lära deltagarna att bli bättre på att utöva sin idrott eller fysiska träning, är den teoretiska delen underordnad de fysiska momenten.

Däremot om syftet med en utbildning är att deltagarna ska blir instruktörer eller tränare i en aktivitet är det huvudsakliga syftet inte att utöva idrott eller fysisk träning.

Aktiviteter som hör till Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet består av olika medlemsförbund som är organiserade utifrån olika idrotter som normalt kräver en tydlig fysisk ansträngning.

Skatteverket anser att sådana aktiviteter som ingår i Riksidrottsförbundet ska presumeras utgöra idrott eller fysisk träning under förutsättning att aktiviteten utövas på det sätt som förbundet har angett för den specifika idrottsgrenen. Om det inte utövas på det sättet ska en bedömning av det huvudsakliga syftet med aktiviteten göras.

Lek, nöje och avkoppling omfattas inte

Om det huvudsakliga syftet med en fysisk aktivitet inte är att utöva idrott eller fysisk träning kan det vara att aktiviteten präglas av lek, nöje eller avkoppling. Dessa kan utövas i särskilda anläggningar som normalt endast riktar sig till barn, till exempel klätterställningar, klätterväggar, studsmattor, cykelbanor för trehjulingar och planer med utrustning för olika bollsporter. Det förekommer också att fysiska aktiviteter utövas i lokaler som i huvudsak är inrättade för nöjen och avkoppling, såsom barer, spelhallar och liknande. Skatteverket anser att fysiska aktiviteter som utövas på sådana anläggningar eller lokaler har karaktären av nöje och räknas inte som idrottslig verksamhet.

Tillträde till idrottsligt evenemang

Tillträde till ett idrottsligt evenemang omfattas också av 6% moms. Med begreppet tillträde till ett idrottsligt evenemang avses ett särskilt arrangemang där idrott eller fysisk träning utövas. Evenemanget äger rum vid en viss tidpunkt och pågår under en begränsad tid på en viss plats.

Enligt Skatteverket innebär det att en person har rätt att närvara på ett evenemang antingen som publik eller som deltagare i utbyte mot exempelvis en biljett till en fotbollsmatch eller tävlingsavgift till en skidtävling. Hur detta betalas till säljaren av evenemanget saknar betydelse.

Även visningar (utsändning) av ett evenemang kan omfattas av 6% moms om visningen sker inför publik direkt då evenemanget äger rum. Det har ingen betydelse om utsändningen är fördröjd av något skäl, till exempel att den av rättighetsskäl inte får sändas samtidigt som evenemanget genomförs. Om visningen inför publik sker efter att evenemanget har ägt rum, krävs det att den inspelade filmen inte har bearbetats, redigerats eller klippts för att tillhandahållandet ska omfattas av 6% moms.*

Skatteverkets ställningstagande 8-2056195