Kontor i hemmet

Mycket arbete kan idag utföras digitalt och det blir alltmer vanligt att de anställda utför sitt arbete i hemmet i stället för i arbetsgivarens lokaler.

En fråga som behandlats är om moms kan lyftas på den kontorsutrustning som köps in för att placeras hemma hos den anställde.

Bakgrunden är ett bolag som erbjuder en del av sina anställda, som har arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån, att för bolagets räkning köpa in skrivbord och skrivbordslampor. Erbjudandet gäller upp till ett visst maxbelopp och vid betalningen ska de anställda uppge sitt namn och sin adress. Det är den anställde som är betalningsskyldig och som ansvarar för att betalningen sker i rätt tid. Bolagets namn ska dock anges på underlagen samt en text om att beställningen avser inköp av kontorsutrustning för bolagets räkning.

Bolaget ersätter den anställde så fort en begäran om ersättning blivit godkänd. Upphör anställningen kan den anställde antingen köpa kontorsutrustningen till marknadspris eller lämna tillbaka den.

Frågan hamnade först hos Skatterättsnämnden (SRN), som ansåg att momslyft inte kunde medges eftersom det inte var bolaget utan de anställda som köpte in kontorsutrustningen.

Momslyft enligt HFD

Bolaget överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som ändrade SRN:s förhandsbesked. HFD menade att även om det var de anställda som i första ledet köpte in kontorsutrustningen ska bolaget inte vägras momslyft. Bolaget har låtit de anställda köpa in kontorsutrustningen för bolagets räkning. Utrustningen anses därför vara levererad till bolaget av en annan beskattningsbar person i momsdirektivets mening, vilket innebär att det rör sig om ett förvärv i bolagets verksamhet.

Målet återförvisades

HFD påpekade dock att momslyft bara kan medges om undantaget för momslyft som hör till stadigvarande bostad inte är tillämpligt. Målet återförvisades därför till SRN som nu har prövat frågan.

Inget momslyft enligt SRN

SRN börjar med att slå fast att undantaget för momslyft infördes för att säkerställa att momslyft inte görs för kostnader som är att anse som privata levnadskostnader. Undantaget gäller all moms som hör till bostaden och omfattar såväl inköp av inventarier som reparationer, drift och underhåll.

SRN konstaterar att dessa rättsfall skiljer sig från det som nu ska bedömas. I detta fall rör det sig varken om kostnader som hör till ett visst utrymme eller om kostnader som hör till en byggnads funktionssätt, utan om kostnader för kontorsmöbler som ska placeras i anställdas hem.

Hemmen är inrättade som stadigvarande bostad och fortsätter att vara det även när den anställde utför arbete för arbetsgivarens momspliktiga verksamhet i hemmet.

Kontorsmöblerna kan användas såväl i bolagets ekonomiska verksamhet som för de anställdas privata bruk. Eftersom förbudet mot momslyft även gäller utgifter på inventarier som hör till bostaden anser SRN att regeln om förbud mot momslyft på utgifter på stadigvarande bostad är tillämplig. Därmed har bolaget inte rätt till momslyft på kontorsutrustningen.

Skiljaktig mening

Tre av nämndens sju ledamöter är av skiljaktig mening och anser att undantaget för momslyft inte är tillämpligt.

Förhandsbeskedet är överklagat och kommer att avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatterättsnämnden 66-22/I

Moms på reparationer

2017 sänktes momsen på reparationer av cyklar, skor och kläder mm från 25 till 12%. 1 juli 2022 sänktes momsen ytterligare, till 6%.

Momssänkningarna hade sin bakgrund i att man ville öka viljan att reparera, istället för att köpa nytt.

Beslut om en återställare

Momssänkningen till 6% blir dock ganska kortvarig, då riksdagen har beslutat om en återställare av momsen till 12%.

Motiven till återställaren är att en höjning till 12% ökar enhetligheten i momssystemet och att skillnaden mellan de reparationstjänster som har en lägre momssats och de som inte har det, blir mindre.

Samma tjänster som omfattas

Det blir dock inga förändringar av de tjänster som omfattas av den lägre momssatsen. Det är alltså fortsatt reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Med reparationer menar man normalt att en vara återställs i användbart skick. Även förebyggande arbeten och förbättringar som utförs i syfte att minska behovet av framtida reparationer och att varorna förbrukas och förslits omfattas. Reparationerna får dock inte innebära att betydande ingrepp görs eller att varorna ändras påtagligt.

Ikraftträdande

Den högre momssatsen ska tillämpas från 1 april 2023.

Regeringens prop 2022/23:35, Skatteutskottets betänkande 2022/23:SkU7

Samma modell som infördes under pandemin

Anstånden kommer att fungera enligt den modell som infördes under pandemin (se artikel från februari 2022, Coronastöd återinförs och utvidgas), med följande tillägg/ändringar:

• Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, den bortre tidsgränsen för anstånden flyttas dock från 12 februari till 12 september 2023.
• Uppehåll för preliminärskatt på lön och arbetsgivaravgifter ska kunna beviljas för högst 12 månader, i stället för de 9 månader som gäller i dag. Detsamma gäller moms för företag som redovisar moms månadsvis.
• Anstånd för moms som redovisas kvartalsvis ska kunna beviljas för högst fyra redovisningsperioder, i stället för dagens tre.
• Anstånd med skatterna ovan kan även beviljas för redovisningsperioder som inföll under april–juni 2022.

Företag som redovisar moms årsvis får även i fortsättningen skjuta upp två års moms.

Ikraftträdande

De nya reglerna träder ikraft 13 februari 2023. Det är även från detta datum som Skatteverket kan fatta beslut enligt de nya reglerna.

Regeringens prop 2022/23:52, Finansutskottets betänkande, FiU31

2022 – omvälvande år för samfällighetsföreningar

2022 fick de allra flesta av landets samfällighetsföreningar nya spelregler när det gäller hantering av moms.

Enligt tidigare rättspraxis var samfälligheter inte momspliktiga om man endast sysslar med att tillgodose delägarnas gemensamma behov, dvs syftet med samfälligheten.

Skatteverket ändrade dock sin uppfattning i denna fråga efter att ha gått igenom gällande rättspraxis från EU-domstolen.

Skatteverket menar alltså att samfällighetsföreningar som fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. När en samfällighetsförening omsätter varor och tjänster gör den det i egenskap av en beskattningsbar person. Denna bedömning påverkas inte av om samfällighetsföreningens tillhandahållanden sker i vinstsyfte eller inte.

Samfällighetsföreningen ska därför redovisa moms på de ersättningar medlemmarna betalar, till exempel på uttaxerade belopp enligt debiteringslängden. Detta under förutsättning att man inte är befriad från moms pga låg omsättning.

Vad gäller vid låg omsättning?

Men vad gäller då om man är befriad från moms pga låg omsättning eller om föreningen inte tar betalt av delägarna (det sker inget tillhandahållande till delägarna mot ersättning)?

Får då momspliktiga delägare i samfälligheten fortsätta att lyfta moms på sin andel av samfällighetens momspliktiga kostnader, precis som man har gjort tidigare?

Delägarna får lyfta andel av föreningens kostnader

Skatteverket anser att om samfällighetsföreningen valt att stå utanför momssystemet (pga företag med liten omsättning), så har delägarna som bedriver momspliktig verksamhet rätt att lyfta momsen i sin verksamhet. Precis på samma sätt som man har gjort tidigare alltså.

Skatteverket anger också ett annat exempel på när delägarna som bedriver momspliktig verksamhet har rätt att lyfta momsen i sin verksamhet, och det är när föreningen inte tar betalat av delägarna. Det kan gälla en samfällighetsförening som är välbeställd eller som klarar alla sina utgifter med hjälp av bidrag.

Skatteverkets ställningstagande, 8-2047224

6% moms på digitala publikationer

Det är 6% moms på digitala publikationer. Den låga momsen gäller produkter som tillhandahålls på elektronisk väg och som motsvarar böcker, tidningar och tidskrifter samt andra liknande produkter.

Produkter som helt eller huvudsakligen är reklam eller som består av rörlig bild eller hörbar musik omfattas inte av den låga momsen.

Avgörande för om en viss produkt omfattas av 6% moms är om produktens användningsområde, innehåll och funktion är detsamma som en motsvarande fysisk produkt. Kravet är att en jämförbar publikation skulle kunna finnas i fysisk form. En fysisk förlaga behöver alltså inte faktiskt finnas.

Vad är en digital publikation?

Skatteverket har tidigare i ett ställningstagande behandlat frågan om vilka publikationer som omfattas av 6% moms och hur denna bedömning ska göras. Det kan nämligen uppstå oklarheter och gränsdragningsproblem när det gäller vilka publikationer som omfattas av 6% moms.

Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ska det vara 6% moms på licenser till digitala läromedel eftersom användningsområdet för dessa läromedel huvudsakligen är detsamma som för en motsvarande tryckt produkt.

Skatteverket har med anledning av denna dom kommit med ett nytt ställningstagande gällande elektroniska publikationer. Det nya ställningstagandet innebär en ändring i sak när det gäller vad som krävs för att en produkt ska anses ha samma användningsområde som en publikation skulle kunna ha i fysisk form.

Jämförbar fysisk produkt

För att en digital produkt ska omfattas av 6% moms så ska produkten alltså ha samma användningsområde som en publikation i fysisk form. Produkten ska som utgångspunkt innehålla text och vara avsedd för läsning eller uppläsning, alternativt inläst text eller syntetiskt tal som är avsedd för lyssning.

När produkten är avsedd för lyssning, till exempel en ljudbok, krävs det att ljudfilen är manusbunden. Det ska alltså vara fråga om uppläsning av en redan existerande text. Att en uppläsning dramatiseras hindrar inte att det är fråga om en uppläsning av en text. Det är inte nödvändigt att manuset finns i tryckt form, men en framställning som består i att en eller flera personer talar fritt utan manus återger inte en existerande text och omfattas därför inte av den låga momsen (exempelvis är det är 25% moms på abonnemang som ger kunden tillgång till att lyssna på poddar).

Samma användningsområde trots vissa funktioner

Skatteverket konstaterar att även om en produkt innehåller funktioner som t ex scrollning, länkning mellan olika delar och avancerade sökfunktioner medför detta inte att den får ett utökat användningsområde eller ett helt annat användningsområde.

Även produkter som innehåller funktioner som gör det möjligt att interagera med produkten, t ex att produkten automatiskt ställer frågor som användaren besvarar eller att användaren ställer frågor som produkten automatiskt besvarar (t ex spelappar och språkliga glosappar) har samma användningsområde som en publikation skulle kunna ha i fysisk form.

Om en produkt däremot innehåller funktioner som inte skulle kunna finnas i en motsvarande fysisk publikation eller funktioner som inte är en följd av det elektroniska tillhandahållandet (t ex funktioner som att skicka meddelanden eller möjlighet till digital uppföljning) så måste man avgöra vilken betydelse de olika delarna i produkten har för en genomsnittlig konsument. En produkt som innehåller en mindre del sådana funktioner kan omfattas av den låga momsen under förutsättning att produktens huvudsakliga användningsområde är detsamma som för en motsvarande publikation i fysisk form.

Ett utökat eller ett annat användningsområde

Om innehållet eller funktionerna gör att produkten får ett utökat användningsområde eller ett helt annat användningsområde än vad en publikation skulle kunna ha i fysisk form omfattas produkten inte av 6% moms. Vid den här bedömningen ska man utgå ifrån vilken betydelse produktens olika delar har för en genomsnittlig konsument.

Publikation som består av reklam

Digitala publikationer som helt eller huvudsakligen är reklam omfattas inte av 6% moms. Vad som menas med reklam är varken definierat i momslagen eller i momsdirektivet. Skatteverket anser att reklam i detta sammanhang ska ges en vid tolkning och ska tolkas på samma sätt oavsett om publikationen tillhandahålls i fysisk form eller på elektronisk väg. Enligt Skatteverkets uppfattning är reklam sådant innehåll som har till syfte att främja försäljning av varor och tjänster. Det kan t ex handla om information som syftar till att göra kunderna medvetna om ett företags existens, att få kunderna intresserade av företaget eller att skapa PR och goodwill för företaget.

Publikationer som delvis består av reklam

Skatteverket anser att en elektronisk publikation huvudsakligen är ägnad åt reklam när innehållet till minst 75% består av reklam.

När det gäller digitala publikationer, t ex artiklar och tidningar, som innehåller text avsedd för läsning samt reklamannonser anser Skatteverket att en bedömning ska göras utifrån hur stor del av den visuella ytan som utgör reklam i förhållande till publikationens övriga delar. Om publikationen innehåller en annan form av reklam, som t ex ett popup-fönster, ska en bedömning göras utifrån hur mycket och hur ofta den genomsnittlige konsumenten exponeras för reklam i förhållande till publikationens övriga delar. Detsamma gäller om den genomsnittlige konsumenten exponeras för flera olika reklamannonser med växlande reklambudskap på en och samma digitala yta.

Publikationer med rörlig bild eller musik

Elektroniska publikationer som helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik omfattas inte av 6% moms. Med rörlig bild menas t ex videoklipp, filmer, direktsända nyhetsinslag och andra sorters tv-program med eller utan ljud. Även vid den här bedömningen ska man utgå ifrån vilken betydelse produktens olika delar har för en genomsnittlig konsument.

Om exempelvis text till rörlig bild eller musik endast är ett medel för att på bästa sätt kunna nyttja den rörliga bilden, eller musiken, ska publikationen alltså inte omfattas av 6% moms. Den rörliga bilden eller den hörbara musiken är i sådant fall av huvudsaklig betydelse för den genomsnittliga konsumenten.

Om den rörliga bilden eller den hörbara musiken däremot är av mindre betydelse för en genomsnittlig konsument, och texten inte är ett medel för att denne på bästa sätt ska kunna använda den rörliga bilden eller den hörbara musiken, består publikationen inte huvudsakligen av rörlig bild eller hörbar musik. Så är exempelvis fallet med en tidning som tillhandahålls elektroniskt och som huvudsakligen innehåller text, stillbilder och en mindre del rörliga bilder.

Skatteverkets ställningstagande 8-2071393