Aktiebolag med fjällstugeuthyrning

Anton var företagsledare i ett aktiebolag som bedrev uthyrningsverksamhet av fjällstugor. Bolaget hade uppfört stugor och bedrivit uthyrning sedan 2012 då sju tomter hade förvärvats. Stugorna hade fram till och med maj 2017 hyrts ut via ett externt uthyrningsföretag.

På grund av att uthyrningen därefter skett i egen regi, och att Anton därför har kunnat välja fritt hur stugorna ska användas, ansåg Skatteverket att en bostadsförmån skulle ha tagits upp. Skatteverket hänvisade i sin bedömning till RÅ 2002 ref. 53 där det framgår att det är dispositionsrätten och inte det faktiska nyttjandet som ska ligga till grund för beskattning.

Överklagade till förvaltningsrätten

Anton överklagade till förvaltningsrätten. Han påstod att ingen av dessa stugor hade använts privat under någon period. Dessutom hade Anton sedan 20 år tillbaka en, numera nyrenoverad, privat fjällstuga med 12 bäddar ca två minuter från skidbacken vilket täckte hans privata behov gott och väl.

Anton hänvisade till Skatteverkets ställningstagande dnr 131 625311-11/111 där det framgår att även omständigheter som hänför sig till den skattskyldige själv kan i speciella fall ha betydelse, t ex privat innehav av fritidsbostad eller båt, liksom sjukdom eller funktionshinder som hindrar nyttjande av företagets egendom.

Utöver detta menade Anton, som var hundägare sedan länge, att det vid användning av bolagets fjällstuga fanns ett förbud mot att ha med husdjur vilket skulle göra det direkt olämpligt för honom att nyttja stugan.

Bolagets stugby och privat stuga i samma område

Förvaltningsrätten bedömde att den fastighet som enligt Skatteverket legat till grund för förmånsbeskattning var av exklusivt slag med ca 20 bäddar och att bolaget i och med detta hade tillhandahållit en skattepliktig förmån. Det privat ägda huset ansågs vara av normal/god standard.

Kammarrätten – dispositionsrätten beskattas

Kammarrätten ansåg att omständigheten att Anton innehade en privat stuga inte ändrade det faktum att bolaget hade tillhandahållit honom en skattepliktig förmån. Förmånsvärdet fastställdes till drygt 200 000 kr samt ett skattetillägg på 40 procent av den skatt som undanhållits.

Kammarrätten i Sundsvall 86-22

Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre

Riksdagen har beslutat att jobbskatteavdraget ska förstärkas för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.

Solceller – höjd skattereduktion

Riksdagen har beslutat att skattereduktionen vid installation av solceller höjs från 15% till 20%.

De tillfälliga a-kassereglerna förlängs

De tillfälligt höjda ersättningsnivåerna och andra lättnader i a-kassereglerna ska enligt ett riksdagsbeslut även gälla 2023.

Sänkt skatt på bensin och diesel

Riksdagen har beslutat att energiskatten på bensin och diesel ska sänkas.

Reseavdraget förstärks

Riksdagen har beslutat att den nuvarande modellen för reseavdrag ska bestå samtidigt som det befintliga avdraget förstärks genom höjda schablonbelopp.

Höjd ålder för pensionsuttag

Riksdagen har beslutat att uttag av pension blir möjligt tidigast från 63 år 2023 och att övriga system anpassas efter detta.

Avgångsskyldighet

Riksdagen har tidigare beslutat att det ska bli lättare för äldre att jobba vidare. Från och med 2023 ska anställda inte kunna tvingas gå i pension innan man fyllt 69 år.

Höjd skatt på alkohol och tobak

Riksdagen har beslutat att skatten på alkohol och tobak ska höjas. Detta kommer att ske i två steg, en höjning 2023 och ytterligare en höjning 2024.

Slopad avfallsförbränningsskatt

Riksdagen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kraft- och värmeverk och har nu beslutat att den så kallade avfallsförbränningsskatten ska avskaffas.

Starkare skydd för bostadsrättsägare

Riksdagen har beslutat att stärka det rättsliga skyddet för bostadsrättsägare. Bland annat ska skyddet stärkas för konsumenter vid köp av nyproducerade bostadsrätter och motverka kapning av bostadsrättsföreningar.

Stark kundautentisering ger färre bedrägerier

Riksdagen har beslutat att förtydliga kravet på stark kundautentisering när fakturabetalningar utgör en betaltjänst.

Datorhallar – nedsättningen av energiskatt slopas

Företag som förbrukar el i stora datorhallar har sedan 2017 haft nedsättning av energiskatten. Riksdagen har nu beslutat att nedsättningen ska slopas från och med 1 juli 2023.

Förlängning av tillfälligt undantag i rehab-reglerna

På grund av att vårdköerna fortfarande är långa och väntetiden för många är längre än 90 dagar har regeringen beslutat att det tillfälliga undantaget i rehab-kedjan på grund av covid 19 ska förlängas. Det tillfälliga undantaget är nu förlängt till 31 december 2023.

Kostnadsränta

Om du har betalat för lite preliminärskatt under beskattningsåret kan du göra en extra inbetalning till skattekontot så att du slipper betala kostnadsränta.

Du behöver endast betala ränta för de dagar som du har underskott, en så kallad dag-för-dag-ränta. Det gör alltså inte så mycket om du blir någon dag sen med inbetalningen till skattekontot.

Fribelopp 30 000 kr i drygt fyra månader

Om du räknar med att den preliminärskatt du betalat för beskattningsåret kommer att understiga den slutliga skatten med högst 30 000 kr kan du betala in mellanskillnaden så att det finns bokfört på ditt skattekonto senast den 3:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång. Då slipper du betala kostnadsränta på beloppet.

För den som har kalenderår som beskattningsår börjar ränta beräknas på detta belopp från och med 4 maj 2023 (se tabellen nedan).

Kvarskatt på mer än 30 000 kr

Räknar du med att skillnaden mellan inbetald preliminärskatt och slutlig skatt är större än 30 000 kr? Se då till att göra extra inbetalning på det överskjutande beloppet så att beloppet finns bokfört på ditt skattekonto senast den 12:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. Då slipper du betala kostnadsränta på denna del av underskottet.

De resterande 30 000 kr ska du sedan betala senast den 3:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång (se ovan).

För den som har kalenderår som beskattningsår börjar ränta beräknas på det överskjutande beloppet från och med 14 februari 2023.

Följande datum gäller om man vill undvika ränta:

Räntesats

Kostnadsräntan på kvarskatt fram till förfallodagen (se nedan) är samma som basräntan, alltså 2,5% fram till 31 januari 2023, och 3,75% från och med 1 februari 2023. Efter förfallodagen är räntan basräntan plus 15 procentenheter, dvs 17,5% fram till 31 januari 2023, och 18,75% från och med 1 februari 2023.

Förfallodag för slutlig skatt

Underskott som uppkommer vid avstämningen av den slutliga skatten ska betalas inom 90 dagar från det beslutsdatum som anges på slutskattebeskedet. Betaldatumet framgår också av slutskattebeskedet.

Lön i första hand

För att kunna ta utdelning från sitt aktiebolag krävs det att bolaget har gått med vinst. Väldigt många får nog vara nöjda om de har inkomster i bolaget som ger en hygglig lön. Och lön ska alltid vara förstahandsvalet. Först när du har lön från bolaget (eller inkomster från annat håll, t ex pension eller annan anställning) upp till brytpunkten för statlig skatt (613 900 kr inkomstår 2023) så blir det intressant att avstå från lön från bolaget. Då blir det nämligen bättre att låta bolaget skatta fram en vinst (med 20,6% bolagsskatt) och sedan dela ut pengarna till dig med bara 20% kapitalskatt.

Tack vare jobbskatteavdrag, grundavdrag, nivån på arbetsgivaravgifterna och för att en lön ger pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst vinner lönealternativet före utdelningsalternativet så länge du inte kommer över brytpunkten för statlig skatt.

Förenklingsregeln eller huvudregeln

Går bolaget så bra att du kan ta ut lön upp till brytpunkten och det ändå finns vinst kvar i bolaget så blir det aktuellt med utdelning. Ja, systemet är dessutom så vettigt att du kan beräkna en potentiell skattemässig utdelning varje kalenderår och spara detta beräknade ackumulerade belopp inför framtiden. Antingen för att senare år ta utdelning om bolaget börjat generera bra vinster eller för att få en lågbeskattad kapitalvinst när bolaget säljs eller läggs ned. Skulle det inte uppkomma någon möjlighet att nyttja den sparade utdelningen faller den helt enkelt bort utan konsekvenser.

För varje kalenderår beräknar du som fåmansdelägare ditt utdelningsutrymme på deklarationsblanketten K10 enligt förenklingsregeln utifrån ett schablonbelopp eller enligt huvudregeln utifrån din anskaffningsutgift på aktierna plus det eventuella löneunderlag som finns i bolaget.

Schablonbeloppet är faktiskt i sig väldigt förmånligt och ligger för närvarande på 195 250 kr (inkomståret 2023) per år. Kan du ta utdelning från bolaget motsvarande schablonbeloppet betalar du bara 20% kapitalskatt på denna utdelning. Inte någon dålig årlig avkastning på kanske satsade 50 000 kr i aktiekapital!

De stora beloppen får man dock från bolag med anställda, detta eftersom 50% av lönerna är underlag för beräkning av lönebaserad utdelning. I ett bolag med 1 miljon i löner under ett år blir utdelningsutrymmet därmed 500 000 kr per år bara genom den lönebaserade utdelningen. Och har bolaget t ex 10 miljoner i årliga löner blir utdelningsutrymmet 5 miljoner per år, osv. Det blir snabbt väldigt höga belopp och för de allra flesta fåmansdelägare ouppnåeliga belopp – så bra går sällan bolagen att det går att nyttja dessa höga utdelningsutrymmen. Men så långt det nu går att nyttja utdelningsutrymmet blir det alltså bara 20% kapitalskatt.

Den egna lönen viktig

För att kunna använda lönebaserad utdelning krävs att ägaren själv eller någon närstående uppfyller ett lönekrav, dvs ett krav på en viss lönenivå (spärrlönen). Gör man inte det faller det eventuella löneunderlaget bort för det året. Så det är viktigt att göra en kontroll i slutet av året för att se om den egna lönenivån uppfyller lönekravet om man nu siktar på den lönebaserade utdelningen. Gränsen går vid 6 inkomstbasbelopp + 5% av bolagets totala löneunderlag. Mer än 9,6 inkomstbasbelopp, 713 280 kr (inkomståret 2023), behöver man dock aldrig ta ut för att uppfylla lönekravet.

Även i ett enmansbolag blir lönebaserad utdelning snabbt det bästa alternativet. Ett enmansbolag måste 2023 minst ta ut en spärrlön på ca 470 000 kr (6 inkomstbasbelopp/0,95). Utdelningsutrymmet blir då 235 000 kr, dvs högre än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.

Framtiden

För dig som har möjlighet att maximera lönebaserad utdelning eller utnyttja sparat utdelningsutrymme är det viktigt att följa utvecklingen och inte missa eventuella regeländringar. Fortsatt gäller att lön går före utdelning – se till att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig skatt innan du väljer bort lön till förmån för utdelning. Läs mer om Utdelning i fåmansbolag i Faktabanken.